I morse mötte jag Nefertite i tunnelbanan. Hon klev ombord linje 19 norrut, 09.37 vid Medborgarplatsen.
Hon hade en lugn och målmedveten blick. Rörde sig utan stress genom havet av pendlare. Såg nästan avslappnad ut.
Åren av dagislämningar och försenade morgonmöten är sedan länge förbi. Den ständiga känslan av att inte räcka till. Varken hemma eller på jobbet. Det är som om den aldrig funnits.
Nu rör hon sig bland människor med ett lugn och en nyfikenhet.
Så gled hon förbi. Jag siktade som vanligt på rulltrappan jag tar var dag. Hon klev på tåget i motsatt riktning.
!!!