Nu har man smörjt i sig maten och kan såhär efteråt sätta sig ner i den stora fåtöljen, ta sig en alldeles färsk pris som anlänt idag och tänka över dagens strapatser. Så här tänker jag då:
Upp som en fjäder vid kvart i åtta (en gammal och dålig fjäder) och i kostymen bestående av arbetsbyxa och skitig t-shirt. Kokar sex koppar Gevalia (ajaj nu är det slut) stoppar i mig en smörgås med skinka och sallad. Fem koppar ner i termosen och två hejdå till Nicole och Brigitta och sedan ut för att återuppta poolkaklingen. Slipa betong, skära kakel, rengöra, blanda kakellim, lägga kakel, justera och börja om igen. Halv sex, fått nog. Fyra plattor kvar, och det är runt det knepigaste stället. Tar nya tag imorgon med frisk hjärna.
Klockan sju, Nicole och Brigitta iväg till Brigittas balett och Nicoles gympass. Jag sätter igång med att grilla en kyckling, göra klyftpotatis och en sås. Under tiden det puttrar så häger jag en tvätt, stoppar i en ny och städar lite i huset. Flickorna återkommer halv nio och då står middagen på bordet med tända ljus (vuxet) och små servetter. Lyssnar nu på P3 och en mer än förvirrad Annika Lantz och Nicole dansar runt runt runt till Kiss me med Sixpence none the richer. Brigitta stönar över sin matteläxa och sa just i detta ögonblicket – What the hell.
Det låter som livet på en pinne…
Då ska jag se till att kaffeförrådet fylls på! Kommer som ett brev på posten.
Det låter som en fin dag. Skönt när kakelhelvetet är klart.