Mina ömma vader

vittnar om norrländsk tredagarsfest i kärlekens tecken. Barfotastuds, bakfulla morgondopp, förbrödring och försystring. Vackert. Tack.
Allt vi orkade efter hemkomst igår kväll var att njuta en stund av Sven Wollters sövande röst i stora röda soffan, innan ösregnet vaggade oss till sömns.

Idag susar det i björkarna och solen kastar ett getöga på tomaterna då och då. Jag spankulerar mest omkring i sömnimpregnerade pyjamasbyxor och njuter av att finnas till. Mina enda ambitioner idag är att bära ut fåtöljen på balkongen och läsa några kapitel. Kanske laga en god middag till trött tillbaka-på-jobbet-M framåt aftonen.

Ett tips till andra lyckliga lediga är att lyssna på alla de sommarpatare man missat. Jodå, de finns att ladda hem. Glid in på www.sr.se bara. Idag blev det John Ajvide Lindqvist.

Visst är väl det bästa med all sorts kultur (populär- eller ej) när någon lyckas pinpointa en känsla eller tanke man själv har haft? Något som man vet att man har tänkt, men diffust och absolut inte välartikulerat. Så kommer någon och formulerar exakt samma sak, men så oerhört mycket bättre, klarare. Som en aha-upplevelse; var det jag menade?

Jag hoppas att ni förstår mig. John Ajvide gav mig en sådan idag, i alla fall. Och en ny bubblare på favoritlåtlistan dessutom: The First Day of My Life med Bright Eyes.

Nu fåtöljen och den där boken.

Delta i diskussionen

7 kommentarer

  1. Riktigt bra. Läste den på ett dygn. Väldigt olik den första på många sätt, men riktigt välskriven. Sjukt bra bokidé. Sugen på hans novellsamling nu. Läst den?

  2. Nej, har ju inte gjort det. Men nu kommer hösten och då får man väl lite mer tid för läsning igen.

  3. Är det bara feat. artisten som har tid att uppdatera? Hur är läget med de Tre Trogen?
    (ingen kritik mot Clara, underbara poster!)

  4. I couldn’t agree more. Miss you too, fräulein!
    Och tack, Lasse 🙂 Jag försöker pusha på dem, lovar.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *