Har ivrigt väntat på att ge mig in i denna upplivande debatt om litteraturens sanna röst. Eller ”en text är en text är en text” som C skrev i kommentarerna. Och min vinkel dök upp i en notis i dagens Metro: ”James Frey ersätter lurade läsare”.
I korthet handlar det om att den av Oprah hyllade och utvalde James Frey LJUGIT när han påstått att den roman han skrivit, och som utvalts av nämnda O:s bokklubb, faktiskt inte är helt SANN. Vissa delar har han helt enkelt sytt ihop efter eget huvud, troligen för att göra den läsbar överhuvudtaget.
Så då rasar Oprahs tittare och fräser lögnhals och fultratt om varann. Varpå förlaget och Jamie bestämmer att det går att få pengarna tillbaka om läsarna skickar in en försäkran om att de inte köpt boken om de vetat att vissa delar faktiskt var LJUG.
Publikationen som står för avslöjande heter The Smoking Gun och här finns en sex sidor lång artikel om hela storyn, som jag faktiskt inte orkat läsa.
Min tanke är snarare, när läste någon senast en självbiografi av anledningen att ta del av sanningen, hela sanningen och…ja du fattar. Det är snarare ännu ett exempel på att det är dags att bli lite mörkrädd för landet som applåderar när presidenten säger att landets underrättelsetjänst faktiskt har egna fängelser lite här och var där de gillar att internera folk, speciellt de med skägg och en annan religion.
Marcel Proust gav rådet: skriv allt, men aldrig om dig själv. Kanske den där Frey skulle ha tänkt på. Men Proust gjorde det ju på ett lite udda sätt, huvudpersonen i hans verk heter Marcel och lever nästan exakt samma liv som han själv. Men det är nog smart att kalla det roman istället för självbiografi.
Som om det bara fanns en version av sanningen. Vet de inte att vi lever i den postmoderna tidsepoken? Dikt och fabrikation kan vara sannare än sanningen.
Men hörninini. Idag har varit en osedvanligt vacker höstdag. Varmare lär det dessutom bli.
…
Skandalen kring James Frey är hufvudlös. Ge ut skiten när du är död. Så slipper du allt jidder från herr och fru dubbelmoral. Ska det vara så? va? va?