Stridsrop: Gennaro!

En matvecka härom veckan. Och en insnöad sådan. Fick infallet att göra en pizzadeg en söndag och slog upp en av de bästa deginstruktionerna jag vet. Sen fastnade jag i denna Gennaro Contaldos underbart vilda och överspelande matglädje.

May, may. Why is my cooking so GOOD!?

Så vips betade jag mig igenom youtuberecepten. Eller foodtuberecepten.

Måndagen inleddes av inköpet av en hel kyckling i planerna av att få nytta av varenda liten del.

mandag
Gennaro’s Chicken with Chilli, Garlic and Rosemary

Bröstbitarna blev Gennaro’s Chicken with Chilli, Garlic and Rosemary (ovan). På ett bröd som jag av en händelse (gudarna hurrade välvilligt på mig och äventyret) bakat dagen innan utefter denna arbetsbesparande bok. (Och ok, erkänner, det blev färsk timjan istället för rosmarin då affärns kryddhylla svek mig.)

stock
Geraldos buljong

Tisdagen kokade jag Geraldos buljong på det som blev kvar efter att låren och vingarna förvandlats till Chicken Peperonata (bilden i toppen).

Onsdag var det dags att flyga vidare mot de frisläppta kalvarnas rike. Veal Escalope Recipe with Gennaro fick tjockna till sig med hjälp av buljongen från dagen innan. Cheddarn var en nyordning som inte gjorde saltimboccan mindre smutt direkt.

Saltimbocca
Veal Escalope Recipe with Gennaro

Torsdag så fick buljongen kliva fram ordentligt för att ge kraft och styrka till en risotto med svamp och fänkål.

Nu körde jag den på fri hand, men hade gärna provat Wild Mushroom Risotto with Gennaro om jag bara begripit vad det är för svamp han skär som en ticka från ett träd.

risotto
Risotto med svamp och fänkål

Fredag: vilodag.

Så vad var godast? Troligen måndagen eftersom jag lagade den idag igen.

P.S. Nu gick det inte riktigt att sluta, särskilt inte när Fresh Lobster Pasta dök upp i feeden. Anåda den smakade. Men har en idé om en variant med räkor och bläckfisk som jag tror skulle kunna knäa Gennaro himself.

Kommer du över och provar den?

plusplus
Fresh Lobster Pasta

Dagar av sorg nu, efter Bodil Malmsten.

Två gånger fick jag träffa henne. En under ett översättningsseminarium på Södertörns högskola där jag inget hade att göra. Hade snikat mig in i rollen som lokalreporter. Men utan något annat uppdrag än mitt eget.

Den andra när hon signerade på en bokhandel, och darrande på rösten bad jag henne om boktips till en blivande bibliotekarie. Själv bad hon om ursäkt för att boken hon signerade var så dyster.

Men det verkliga mötet pågår i hennes texter. Där hittar jag vila och där finner jag alltid en vän.

Otaliga är de gånger jag somnat på kudden bredvid min fyraåriga son. Som precis vänt mig ryggen efter en spontan saga som avslutning på tre väl utvalda böcker.

Ett godnatt, sedan så små stilla andetag mot en blommig tapet.

Varje gång känner jag då hur sömnen sänker sig även mot mig, och varje gång tänker jag att det inte skadar om jag sluter ögonen en kort stund innan jag går upp igen. Blundar lite för att vila ögonen ansträngda av en dag vid skärmen. När den lilla kroppen rister till förvånas jag ofta över hur fort han somnar.

Ibland står min fru i dörren och frågar viskande om jag vill sova vidare. Eller om vi ska se på ännu ett avsnitt av den där tv-serien vi för tillfället följer. Och jag inser att jag somnat igen. Oberörd av den lilla ilskna nattlampan i fönstret. Smittad av den lilla kroppen på kudden intill som nu vridit sig på tvären i sängen.