Min mamma blev just min idol. Hon ringde precis och berättade att hon ska på anställningsintervju i veckan – men inte för något glidigt career move utan för att bli följeslagare i Palestina i två månader. Man hjälper barn, som måste gå förbi militära posteringar, till skolan och liknande. Min mamma är faktiskt tuffast i hela världen.
Ord & öl: the Story of My Life.
Så ligger det till. Skriver dagarna i ända. Ord ord ord. Skriver, suddar, skriver om, raderar, klipper, klistrar, skriver lite till, tuggar, spottar ut. C-uppsatsskrivande är en one way ticket to Folkskyggville. Fast det är väldigt, väldigt roligt ändå. Men för att undvika att bli en crazy-cat-woman får man försöka förströ sig med trevligheter på kvällarna i stället. Ofta involverar de kultur. Och öl.
Två poesigrejer förra veckan! Trevligt. I lördags på Street; Bodil Malmsten, några debutanter jag inte minns namnet på, polaren P Lars Mikael Raatamaa och Daniel Boyacioglu. Och lite jazz, men då höll jag för öronen.
Hela Bodils uppläsning igenom, och säkert tre till, stod vi i ölkön som var helt barock. Värsta notboksvibbarna. Lagom till Lars Mikael hittade vi en fläck rosa heltäckningsmatta som vi slog oss ned på. Glada och nöjda, med två öl var, så vi slapp kön igen på en stund.
Det visar sig att han valt att läsa en annan poet idag: Verner Boström. Och så börjar han att läsa. ”Tider tiden tid i tid. TIDEN tider i tiden tid.” Och så vidare. I tio minuter. Flera gånger, när han pausade för att hämta andan, började folk att applådera – varpå han snäste till i micken: ”Jag är INTE färdig än!”. Efter två minuter slutade folk att lyssna, efter fyra pratade alla högljutt (även jag, M och J viskade och fnissade till varandra. ’Goda tider, strålande tider!’ Inte så moget men ganska roligt). Minns att vi pratar lördag kväll på Street. Men Lars Mikael fortsatte. Vad skulle han göra? ”Tider tid i tidens tid.” Stackarn. Pratade med honom efteråt och berömde honom för det djärva valet av text. Påpekade diskret att just DEN dikten kanske inte riktigt lämpade sig för estradpoesi. Men magplasket verkade inte bekomma honom nämnvärt. Poeter är hårdhudade. Respekt.
Daniel Boyacioglu sopade mattan med föregångaren – inte så otippat, med sin rätt sköna attitydblandning av ”jag älskar er!” och ”dra åt helvete kulturelitsvennejävlar!”. Och så sjöng han (han har ju släppt platta – på Robyns bolag no less) som Bengt Magnusson på nedåttjack efter en hård vecka. Raspigt och agressivt. Men vår uppmärksamhet fick han, definitivt.
Kvällen avslutades med att vi plankade in på Å:s polares trettioårsfest på H62. Där var det Thailandstema och klackarna i taket. Dansade i fyra minuter till Justin Timberlake, sen åkte vi hem. M somnade och jag kräktes. En sann kväll i kulturens tecken.
G(r)ått så man grinar
Vaknar morgon efter morgon med gråheten rinnande på insidan av fönstren. Vakenhet eller sömn. Skillnaden är inte där just nu. Men snöar gör det i Australien. I soligaste staten ever, berättar brorsan på telefon. Världen uppåner. (Även om det på bilderna på länken innan krävs starka glosögon för att få syn på det lilla vita.)
Så vi var på matåvinmässa härom helgen. Hittade tag på ett nytt favoritvin: Raccolto. Höll gluggarna öppna, för efter nyår kommer det på låda. Gott så man grinar. Skynda fynda.
Ikväll blir det mer öl och poesi. Ord&Öl på Street närmare bestämt. Så sitter du hemma och gräver dig allt djupare i din skam så svinga dig upp ur hålet och kom dit! Poeten som vi träffade på Spyan i onsdags ska vara där, få se om han känner igen oss och springer.
Annars är det iLike som är det nya svarta. Oavsett vad herr Lasseman tycker…;)
Spyan satsar på kultur!
Igår kväll tog jag min käresta vid handen och avlade min första visit på det mytomspunna och av fördomar omvävda Spy Bar. För något så atypiskt som en poesiuppläsning [sic!].
Poeten var Lars Mikael Raatamaa, som fick sitt stora genombrott med Politiskt våld 2003. I år kom uppföljaren Svensk dikt, där han totalt respektlöst bearbetar och skriver om ett antal starkt kanoniserade svenska historiska poem (av bland andra Boye, Ekelöf och Södergran). Jag kunde inte undgå att bli nyfiken efter att ha följt den stormiga kulturdebatt som följde i utgivningens kölvatten. Ett slags krig mellan romantiska traditionalister och dekonstruktivistiska språkmaterialister.
De mera traditionalistiska recensenterna (främst företrädda av min f d lärare i litteratur- vetenskap, Johan Lundberg) rasade mot Raatamaas sätt att kladda ner vår fläckfria heliga kanon. Läs hans raljerande recension här. Andra, företrädelsevis yngre och mera progressiva recensenter tyckte att han hottade upp gamla örhängen och därmed aktualiserade dem på nytt. Malte Persson skrev t ex såhär.
All heder åt Spyan som försöker leda Östermalmkidsen in på en ny och renare väg. Men jag måste ändå säga att lokalen inte var den bästa för poesirecitation. Man fick stå på tå med alla örontentakler spända till det yttersta för att höra vad han faktiskt sade. Men det jag hörde genom mitt-i-natten-sorlet var helt klart intressant. ”Det privata är politiskt” är en paroll han ofta återkom till (faktiskt ifrån början en av sjuttiotalsfeministernas motton för att lyfta upp problem som mäns våld emot kvinnor t ex). Sanning.
Och så var han en trevlig snubbe också. Vi möttes i en ömsesidig ohämmad kärlek till Ann Jäderlund (och öl, som M bjussade på), som jag ju skriver C-uppsats om. Läs henne, om ni inte gjort det. Hon skriver suggestivt och hypnotiserande som ingen annan. Tjipp!
Lär dig något nytt om dig själv! (2)
1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense.
NO CHEATING!
Will it be ok? Delirium (Lena PH)
How are you feeling today? Jack U Off (Robyn)
How do your friends see you? Rehabilitering (Allan Edwall)
Will you get married? Lately (British Sea Power)
What is your best friend’s theme song? Be kind (Devendra Banhart)
What is the story of your life? Public Service Announcement (Jay Z)
What was high school like? Loupita #3 (Kristofer Åström)
How can you get ahead in life? Egna svar (Karl Einar Häckner)
What is the best thing about your friends? Seasons Greetings (Rebecka Törnqvist)
What is tonight going to be like? Everyone (Van Morrison)
What is in store for the remainder of this weekend? Memento Mori (The Streets)
What song describes you? C´mon Billy (PJ Harvey)
To describe your grandparents? Blue Orchid (The White Stripes)
How is your life going? Confessions (Violent Femmes)
What song will they play at your funeral? New York City Serenade (Bruce Springsteen)
How does the world see you? Rudebox (Robbie Williams)
Will you have a happy life? If We Just Want To (Okänd, kanske Jens Lekman)
What do your friends really think of you? Banana Shit (M.I.A)
Do people secretly lust after you? Going Places (Teenage Fanclub)
How can I make myself happy? Take It Easy (Jackson Browne)
What should you do with your life? Buttefly (Stina Nordenstam)
Will you ever have children? 10 Dollar (M.I.A.)